Blogg

Konsten speglar politiken

Samma vecka som helt dominerades av rykten och skandaler kring Trumps regering öppnade Whitney Biennalen. Vårens stora konstutställning på det nya Whitney Museum of American Art tar temperaturen på tidens tecken. Här på södra Manhattan, i ett museum ritat av Renzo Piano som öppnade våren 2015, har två unga kuratorer valt konstnärer som gestaltar USA idag. Minst lika mycket som på 60-talet är denna konst tydligt politisk. Med tanke på att den nya regeringen nyss tillsattes har konsten snabbt reagerat på skandaler kring presidenten och landets oroväckande högervindar.

Måleriet dominerar och tavlorna har knappt hunnit torka på väggarna. Borta är installationer, chockerande verk kring kropp och kön eller tekniskt utmanande konstverk. Målningar täcker väggarna, de är stora i format och föreställande kring teman som immigration, rasism, slaveriets historia och kvinnors situation. Flera verk speglar USA:s mångfald och jag fastnar för en film med stillbilder från New Yorks människoflöde. Här framträder invånare med olika bakgrund som lever och arbetar tillsammans. Ett lugn genomsyrar verket som för att visa att mångfald fungerar och som reaktion mot Trumps retorik om terrorister och kriser.

Samtidigt har en rent rasistisk konflikt blåst upp som speglar att allt kanske inte är tillåtet inom konsten. Den vita konstnären Dana Schutz målning av den öppna kistan av en mördad ung svart pojke i Södern väcker diskussioner. Hans sönderslagna ansikte som visades upp på hans mammas begäran blev en händelse på 1950-talet. Den fick landet att vakna upp och dåvarande regeringen reagerade på de många morden på svarta. Nu är denna målning föremål för kritik från afrikan-amerikaner som menar att konstnären, som vit, inte hade rätt att måla ”deras” motiv. Detta argument utgör ett exempel på hur komplicerad situationen kring rasism och diskriminering är i USA. Flera har begärt att målningen borde tas bort ur utställningen. 

Det starkaste konstverket är tveklöst en kort videofilm av en man som dödar en annan på gatan med en basebollklubba. I närbild visas, med speciella glasögon som utestänger allt annat, hur ett försvarslöst offer mördas med slag och sparkar mot huvudet. Varför? Konstnären, Jordan Wolfson, visar det vi aldrig får se från fall av polisvåld och gängmördande. Hur det verkligen ser ut när en människas huvud förvandlas till en blodig massa. Verket visar hur en mördad person kan se ut efter dådet under en filt på gatan.

Konstverket gestaltar det våld som präglar det amerikanska samhället från öst till väst, från norr till söder. Våld förekommer överallt, ute på gatorna och i hemmen då vapen är en del av vardagen. 2017 års Whitney Biennalen formar sig till en pessimistisk och mörk utställning.     

På gallerierna visas ambitiösa utställningar av etablerade konstnärer som vänder sig till konsthistorien för inspiration. Sandro Chia, en av de unga italienska konstnärer som blev så populär på 1980-talet, visar nu vackra självporträtt i en Picasso-tradition. USA:s efterkrigsdominans inom konsten bröts på 1980-90 talet när italienarna, följt av de vilda tyskarna gjorde entré på konstscenen.

Julian Schnabel, som blev känd för sina målningar uppbyggda av krossat porslin, återkommer på scenen i Chelsea. Krossade tallrikar och koppar består men motiven är Monets näckrosor i grönt vatten!

Ett nytt område med gallerier har vuxit betydligt på två år på nedre östra delen av Manhattan. Här visar unga konstnärer, som fiskats upp av gallerister, sina verk. Igen dominerar måleriet med vinkningar till europeisk konsthistoria.

New York är en stad där jobb och pengar finns inom konst och kultur. Även restauranger och hotell är beroende av det kreativa utbudet. 52 miljoner turister besöker staden årligen. De väller in på de stora museerna och på Broadway – teatrarnas musikaler. På senare år har business börjat satsa inom områden som förr ansågs ekonomiskt osäkra och riskfyllda. Nu blir utbudet lätt strömlinjeformat men fortfarande finns spännande uppsättningar off off Broadway dit vi  hittar med hjälp av tips. Hoppfullt får vi biljetter till ”The Hairy Ape” av Eugene O´Neill i ny tappning på en experimentscen.

//

Av: Marika Wachtmeister