Blogg

Boxning i New York: från Ingo 1959 till idag

Många svenskar har fortfarande ett starkt minne av hur Ingemar Johansson knockade Floyd Patterson i boxningsringen på morgontimmarna den 27 juni 1959. Arne Thorens skarpa och tydliga diskantröst från NY fyllde senare på morgonen en liten transistorradio i mitt hem där familjen samlats. Det rådde en total mediehysteri i Sverige under flera år därefter. Lilla Sverige hade en världsmästare.

Detta minne har legat avdomnat i nästan 60 år då jag sitter i Madison Square Garden i NY för att se matchen mellan världsmästaren i mellanvikt Golovkin från Kazakstan mot New Yorkaren Jacobs. Boxarna är båda erfarna med en lång bana från fattigkvarter till denna match ikväll.

Arenan blir under kvällen fullsatt högt upp under taket under förmatcherna i de lättare viktklasserna. De små flugviktboxarna syns knappast bland sina supporters när de kommer in i sina guldbrämade huvor och visar upp vinnarbälten i luften. Publiken jublar när de svingar och far omkring i ringen just som små flugor. Ingen match slutar med knock out under de sju förmatcherna. Domarna är noggranna med att undersöka eventuella skador i ansiktet på boxarna. Detta är en sport och inte ett slagsmål.

Så stiger jublet och huvudmatchen kan börja. I arenan sitter mer än 20 000 förväntansfulla, mestadels manliga, åskådare. Runt mig vrålar och reser sig killarna upp vid minsta träff från någon av kämparna. Det är en enormt reaktiv publik som vill se många ronder och helst en knock till slut. Stora tv-skärmar zoomar in så att man kan se hur svetten stänker vid minsta träff mot skallen. Mellan ronderna går lättklädda tjejer i ringen medan kämparna pysslas om av sina sekonder. Spänningen stiger och alla vet vad som står på spel: en världsmästartitel.

När jag ser filmen från Ingos match på U-tube inser jag hur lite sporten förändrats under alla år. Inga nya redskap, samma tidsintervaller och samma publikstöd. ”The noble art of self defense”. Matchen döms till Golovkins fördel  på poäng, vilket förefaller rättvist.

Arenan gungar när vi går ut på gatan vid midnatt. Publiken rinner ur denna jättelika byggnad från alla vädersträck. Det är en annorlunda stämning än i konstvärlden, men inga bråk eller otrevligheter.

C-G Wachtmeister på väg till boxningsarenan.

C-G Wachtmeister på väg till boxningsarenan.

Nu kan jag lugnt lägga denna upplevelse till handlingarna, och där skall den få ligga.

//

Av: CG Wachtmeister